Historia är nutidens berättelse om dåtiden. Stockholmskällan är Stockholms och stockholmarnas historia i ord, bild och ljud. Genom Stockholmskällan kan besökare dyka djupt in i stadens mångfacetterade historia och ta del av historiska dokument, foton, filmer, ljudklipp, kartor, ritningar, föremål, konstverk och litteraturtips. 

I Stockholmskällans databas finns i dagsläget mer än 35 000 historiska källmaterial och litteraturtips, och på webbplatsen går det dessutom att följa stadens historia i ett kartverktyg och över 100 olika artiklar. I Stockholmskällan publicerar olika arkiv, museer och bibliotek utvalda exempel ur sina samlingar. Allt källmaterial som går att hitta digitalt i Stockholmskällan finns också i samlingar på något av museerna, arkiven eller biblioteken som ingår i Stockholmskällans samarbete. Syftet med Stockholmskällan är att tillgängliggöra olika exempel på historiska källor och kvarlevor som bidrar till berättelsen om vår historia och inte att publicera allt material som finns i arkiven. 

Varje enskilt källmaterial i Stockholmskällan presenteras och beskrivs på en egen sida. Det mesta av materialet är geotaggat och har geografiska koordinater knutna till sig. Det innebär att det går att se vilken plats i Stockholm källmaterialet relaterar till, exempelvis adressen där brevet skrevs eller platsen som polisrapporten berör. Olika typer av källmaterial är också sammankopplade med varandra, vilket innebär att du exempelvis från ett brev också kan få se ett foto som visar personen som skrivit brevet eller en karta eller ritning som beskriver platsen där brevet skrevs. Det kan finnas en låt som handlar om personen eller ett föremål som personen ägt.  Från ett källmaterial kan du upptäcka andra källmaterial som berättar om samma sak men på ett annat sätt. Under rubriken Mer i Stockholmskällan kan du på så sätt gräva dig djupare i historien och upptäcka nya kopplingar mellan olika typer av källor från olika institutioner. 

Antalet källmaterial växer hela tiden eftersom museerna, arkiven och biblioteken som ingår i Stockholmskällans samarbete löpande publicerar material ur sina samlingar. Allting har valts ut för att det berättar någonting om Stockholms och stockholmarnas historia. Därför kan du hitta många olika saker i Stockholmskällan, men absolut inte allt. Stockholmskällan blir på så sätt ett fönster in till olika arkiv och museer och deras samlingar runt om i Stockholm. 

Intendenterna, arkivarierna och bibliotekarierna är experterna på de historiska källorna. Det är de som väljer ut och publicerar källmaterialet i Stockholmskällan. De beskriver och märker upp källmaterialet samt kopplar samman källmaterialet så att det blir sökbart för webbplatsens användare. 

I Stockholmskällan finns också temaartiklar skrivna av Stockholmskällans redaktion om alltifrån Stockholms sociala historia till migration och de nationella minoriteterna, till olika platser, händelser och personer som levt och verkat i Stockholm. Artiklarna utgår alltid från enskilda källmaterial som arkiven, museerna och biblioteken har publicerat i Stockholmskällan. Temaartikeln sätter källmaterialet i ett större sammanhang som fördjupar och ger läsaren den historiska kontexten. Från varje artikel kan läsaren komma rakt in i primärkällan eftersom alla bilder egentligen är en länk till den sida i databasen där källmaterialet presenteras.  

Stockholmskällans redaktion består av tre tjänster som är placerade på Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Redaktionen planerar arbetet, arbetar redaktionellt med webbplatsen, stöttar samarbetsinstitutionerna, ansvarar för drift och utveckling av webbplatsen, tar fram lektionsförslag och har nära samarbete med skolan, arbetar med sociala medier med mera.  

Olika typer av källmaterial är också sammankopplade med varandra, vilket innebär att du exempelvis från ett brev också kan få se ett foto som visar personen som skrivit brevet eller en karta eller ritning som beskriver platsen där brevet skrevs.

Skolan är primära målgruppen 

Stockholmskällans primära målgrupp är skolan och lärare och elever i grundskolan och gymnasiet. Stockholmskällans viktigaste uppdrag är att göra Stockholms kulturarv tillgängligt för Stockholmsskolor. Syftet är att materialet ska kunna användas i historie- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. På webbplatsen finns olika lektionsförslag för klassrummet. Lärarna kan ta lektionstipsen rakt av eller använda dem som inspiration för att göra egna uppgifter.  

Det pedagogiska anslaget har gjort sidan tillgänglig, användbar och intressant för många fler, och självklart är alla som är intresserade av Stockholm eller historia i allmänhet är lika välkomna att använda Stockholmskällan. Webbplatsen har ungefär 600 000 unika besökare per år. 

Läroplanen styr urvalet av källmaterial  

Urvalet av källmaterial som publiceras på Stockholmskällan styrs av två principer. Den första är skolans styrdokument. Stockholmskällans mål är att det ska gå att hitta material som svarar mot läroplanens innehåll i Stockholmskällan. I läroplanen anger Skolverket stoff, ämnen och områden som skolan ska arbeta med.  

Den andra är ett allmänt eller specifikt intresse för det historiska källmaterialet – guldkornen i arkiven, häpnadsväckande, imponerande, konstiga, märkliga eller spännande kvarlevor som historiens människor lämnat kvar åt oss att studera, förundras över och lära oss av. Urvalet görs av de antikvarier, arkivarier och intendenter som arbetar närmast samlingarna, men inriktningen bestäms i samråd med Stockholmskällans redaktion, styrgruppen som består av chefer från de olika samarbetsorganisationerna, samt arbetsgruppen där alla arkivarier, antikvarier och bibliotekarier som publicerar material i Stockholmskällan ingår. 

Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/34470

Hur hittar användaren materialet? 

Många som hittar till Stockholmskällan hamnar där efter att ha sökt på Google eller via länkar i sociala medier. På Stockholmskällans webbplats finns det flera olika sätt att hitta det historiska materialet. 

Överst på Stockholmskällan finns ett fält för fritextsökning, exempelvis på ett ord, en plats eller ett namn. Det går också att hitta material via de många temaartiklarna på sajten. Dessutom går det att göra en sökning i databasen utifrån en plats på en karta, antingen genom att själv släppa en kartnål som genererar en sökning på kartan eller genom att söka i närheten av den plats i Stockholm som användaren just nu befinner sig på. Med hjälp av GPS-teknik och platstjänster sker en geografisk sökning bland det geotaggade materialet i databasen och användaren kommer att få träff historiska källor i närheten platsen. Då de olika källmaterialen är sammankopplade med varandra så kan du genom ett källmaterial hitta andra källmaterial som berör samma händelse eller tema. Sammankopplingen fungerar nästan lite som en webbshop och hjälper dig vidare i din sökning – är du intresserad av det här källmaterialet så kanske du också är intresserad av det här.  

Den mest använda sidan på Stockholmskällan heter Jämför karta. Där finns ett 20-tal historiska och en dagsaktuell karta över Stockholm. I funktionen Jämför karta kan användaren jämföra olika historiska kartor över Stockholm och se hur staden förändrats från 1625 och fram till vår egen tid. I kartvyn visas samma utsnitt ur två kartor parallellt med varandra. När du drar och flyttar i den ena kartan följer den andra med, så att du alltid ser samma område i båda kartorna. Det är på så sätt enkelt att bläddra sig fram och tillbaka genom historien och följa stadens utveckling.  

Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24365

Färdiga lektionsförslag som inspiration 

På Stockholmskällan finns lektionsförslag och lärarhandledningar som tips och inspiration för lärare att använda i undervisningen. Alla lektionsförslag utgår från det centrala innehållet och de förmågor eleverna ska träna enligt skolans läroplaner. Lektionsförslagen kan filtreras fram efter elevernas ålder – från förskola till gymnasium, efter skolämne och sakinnehåll. Lektionsförslagen är fria att använda och utgår alltid från autentiska källmaterial i Stockholmskällan. Till många lektioner finns det också fördjupande artiklar som förklarar historien och sammanhanget som källmaterialet ingår i. 

Stockholmskällans styrning och organisation 

Stockholmskällan drivs av Stockholms stad. Webbplatsen är resultatet av ett samarbete mellan tre förvaltningar i Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Stadsarkivet och Kulturförvaltningen. Kulturförvaltningen deltar i samarbetet genom Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia förlag, samt Stadsbiblioteket. Tillsammans driver de tre förvaltningarna webbplatsen och ingår i Stockholmskällans styrgrupp som tar alla övergripande beslut gällande sajten. Utöver förvaltningarna är en rad externa institutioner med och bidrar med material i Stockholmskällan, exempelvis Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, K. A. Almgrens sidenväveri & museum, Kungliga biblioteket, Prins Eugens Waldemarsudde, Riksantikvarieämbetet, Spårvägsmuseet, Strindbergsmuseet, Thielska Galleriet, Världskulturmuseerna med flera.  

Stockholmskällans historia – hur började det hela? 

Våren 2003 bestämde Stadsmuseet, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och Utbildningsförvaltningen i Stockholm att skapa en gemensam plats för att publicera historiskt källmaterial på internet. I februari 2006 lanserades Stockholmskällans webbplats. Egentligen går Stockholmskällans historia tillbaka till 2001, då Utbildningsförvaltningen och Stadsarkivet inledde ett samarbetsprojekt som kallades Historiska laboratoriet.  

Under uppstarten av Stockholmskällan samarbetade redaktionen med ett antal skolor i Stockholms stad. En stor del av materialet i Stockholmskällan publicerades digitalt efter direkta önskemål från de lärare och elever som ingick i samarbetet.  

Sedan starten har Stockholmskällans samarbete med olika externa kulturarvsinstitutioner vuxit. 2008 tillkom Spårvägsmuseet som bidrar med material rörande stadens kollektivtrafik. 2009 gick Föreningen Stockholms Företagsminnen, som samlar historiskt material från stadens näringsliv, in i samarbetet. 2010 klev Kungliga biblioteket, med sina stora samlingar av allt från film till affischer, in som samarbetspartner. Under samma period anslöt sig också Riksarkivet som publicerade material till och med 2021.  2017 växte samarbetet ytterligare, när Regionarkivet Stockholm och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek anslöt. Under 2019 har Prins Eugens Waldemarsudde och Världskulturmuseerna också anslutit och från och med 2021 är Strindbergsmuseet, Litografiska museet och Thielska galleriet samarbetspartner i Stockholmskällan. 2022 blev Riksantikvarieämbetet och Almgrens sidenväveri och museum partnerorganisationer och 2023 Riksbankens arkiv och Stockholms Kvinnohistoriska. Även Samfundet S:t Erik ingår i samarbetet. 

I november 2016 lanserade Stockholmskällan sin nuvarande webbplats med nya funktioner. Det historiska innehållet i Stockholmskällan var dock detsamma, men själva utseendet var nytt. Huvudsyftet med ombyggnaden av webbplatsen var att göra Stockholmskällan responsiv så att den fungerar lika bra i mobiltelefonen som på surfplattan och datorn. 

En prisad webbplats 

Efter lanseringen fick Stockholmskällan ett flertal priser. De uppmärksammade såväl webbplatsens utseende som funktioner och pedagogiska idé. I april 2017 fick Stockholmskällan tillsammans med Wikimedia Sverige ta emot Årets pedagogiska pris. Priset delas ut av Föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer (FUISM). 

I den internationella digitala kulturarvstävlingen Heritage in motion fick Stockholmskällan pris för bästa webb och digitala innehåll. Priset delades ut under European Museum Academys årliga konferens i Skopje, Nordmakedonien i september 2017. Bakom priset står European Museum Academy, Europa Nostra och Europeana. I november 2017 belönades Stockholmskällan och webbyrån Creuna, som designat och utformat webbplatsen, med guldmedalj i tävlingen Svenska designpriset i Göteborg.  

Under konferensen Museums and the Web i Vancouver, Kanada, vann Stockholmskällan en GLAMi Award i kategorin Educational program i april 2018. GLAMi står för Galeries, Libraries, Archives and Museums.  Under 2018, i september, deltog Stockholmskällan i konferensen The Best in Heritage i Dubrovnik, Kroatien, i den digitala kategorin IMAGINES. 42 bidrag hade bjudits in till konferensen, utvalda för att de prisats för sitt arbete under föregående år. Juryn placerade Stockholmskällan på tredje plats i kampen om Most influential project of the year. 

Mikroperspektivet låter många röster höras 

Historia är vår tids berättelse om hur många personers val och överväganden har bidragit till att samhället förändrats, att normer har förskjutits eller att idéer slagit rot. I Stockholmskällan finns källmaterial som på olika sätt belyser mikroperspektivet på historia. Mikroperspektivet kompletterar den stora historiska berättelsen genom att lyfta fram enskilda individer och handlingar som just delar av den större berättelsen. Det låter oss också titta närmare på exempel som faktiskt går mot strömmen och inte stämmer in i det generella mönstret.  

Sofia Dahlquist, huvudredaktör och samordnare på Stockholmskällan 

Sofia är etnolog och har lång erfarenhet av att jobba med pedagogik på olika museer runt om i Sverige. Sedan 2015 har hon varit en av huvudredaktörerna på Stockholmskällan. Hon driver också ett eget företag, Sofia Dahlquist pedagogik AB, där hon arbetar med pedagogisk metodutveckling och stöttar museer och liknande institutioner med sin kompetens.