Som energi- och digitaliseringsminister har Anders Ygeman ansvar för bl.a. Sveriges digitaliseringspolitik och den digitala offentliga förvaltningen. I och med den utveckling som under de senaste åren skett inom arkivvärlden med en ökad digitalisering, och med det krav på säkrare digitala tjänster, så var det relevant att sätta sig ner och ha ett samtal med den minister som handhar de frågorna.
Ett normalt år hade den här intervjun troligen ägt rum på Infrastrukturdepartementet i Stockholm, men ett år som detta skedde intervjun via digitala verktyg. Under en kall vinterdag i februari pratade vi allmänt om digitalisering men även lite om informationshantering och arbetsmarknad.
Det är vanligt att läsa att Sverige halkar efter övriga världen gällande digitaliseringen (d.v.s. utvecklande av arbetssätt och digitala tjänster) och det var den första frågan vi ställde till Anders Ygeman: hur långt har Sverige kommit i digitaliseringen jämfört med andra länder? Inför den här intervjun hade han bett departementet att ta fram olika rankningar där man jämför den digitala utvecklingen mellan olika länder. Över 2000 rankningar inom olika digitaliseringsområden togs fram. På nästan alla låg vi på topp 10 och på några återfanns vi på topp 3. Han menar att vi i flera fall ligger längre fram i den digitala utvecklingen är vi tänker att vi gör och att vi ofta ligger i framkant. Pandemin har i sin tur öppnat upp för nya digitala arbetssätt och han berättar att det inneburit att fler och fler har vant sig att arbeta på distans med olika verktyg. En vinst med detta nya sätt att arbeta är, som han säger, att flera myndigheter och företag ser en ökad produktion.
En fördel som undertecknad kan se med pandemin och distansarbetet är den tidsbesparing som sker varje dag då man inte har en arbetsplats att resa till utan kan starta jobbet direkt på morgonen. Tiden vi ägnade åt att resa till arbetet ägnas nu i stället åt arbetsuppgifter och leder till att de flesta av oss både har mer fritid och med det mer ork, vilket i sin tur gör att man orkar producera mer på jobbet. En annan fördel är att man numera kan jobba mer flexibelt och på ett lättare sätt lösa det kända vardagspusslet. Jag frågar Anders Ygeman om han ser att det finns fler fördelar med distansarbetet?
– Det man kan se är att det ökar möjligheterna att jobba på distans från glesbygd eller från ett annat land vilket ger ett större rekryteringsunderlag. På samma sätt kan företag eller myndigheter förlägga sina huvudkontor på andra orter (än Stockholm) och därmed sänka hyreskostnaden. En fördel som artikelförfattaren kan se med distansarbetet under pandemin är den tidsbesparing man gör varje dag då man inte behöver ta sig till arbetsplatsen. Från regeringens sida är förhoppningen att de nya digitala hjälpmedlen och tjänsterna på sikt kommer att öka effektivitet och produktivitet så att man kan lägga mer resurser på välfärden.
Men Anders Ygeman ser dock vissa nackdelar med det ökade hemarbetet. Även om det finns stora fördelar med digitala möten och de nya möjligheter dessa öppnar, så finns det aspekter med de personliga mötena som nu går förlorade. Det gäller till exempel information som uppkommer under mötet eller i samband med korridorsnacket, eller bara de rent sociala aspekterna som är viktiga för att vi ska trivas.
Just nu genomgår informationshanteringsbranschen en omvandling och de tjänster som ingår häri blir allt mer efterfrågade. Såväl offentlig som privat verksamhet behöver ha ordning på den information man hanterar, samtidigt som man går över från en analog till en säker digital hantering. Anders Ygeman säger att det är svårt att sia om framtiden men man bedömer att det finns en god framtid och en ökad efterfrågan på de yrken som ingår i informationshanteringsbranschen. Framför allt kommer efterfrågan öka på de personer inom dessa yrken som besitter it-kompetens. Idag finns, berättar han, goda möjligheter att digitalisera stora mängder kultursamlingar. Frammarschen av AI bidrar även till att skapa en mer anpassad och tillgänglig kulturupplevelse där ett flertal museum och bibliotek lägger ut sina samlingar på nätet. Han trycker samtidigt på att flera arkiv här ligger steget före då man sedan tidigare antingen digitaliserat sina handlingar men även arbetat med e-arkivering sedan flera år tillbaka.
Pandemin har verkligen öppnat upp för nya innovationer inom många olika områden, inte minst kultur. Samtidigt som undertecknad saknar den fysiska kulturupplevelsen så har pandemin öppnat upp för fler upplevelser i form av streaming från olika operahus, speciella sändningar från museer där samlingarna presenteras, körsång på distans, små intima livekonserter via sociala media. Det gäller att hitta nya kontaktvägar, men visst längtar vi nog allihop efter att sitta där i bänken eller efter att hoppa sig svettig i publikhavet på en konsert?
“det är svårt att sia om framtiden men man bedömer att det finns en god framtid och en ökad efterfrågan på de yrken som ingår i informationshanteringsbranschen”
Idag, berättar Anders Ygeman, så är den grupp som inte använder de tekniska tjänsterna relativt liten. Hos äldre i åldern 65–75 år används internet lika mycket som hos de som står mitt i yrkeslivet. Det är först hos gruppen 80+ som man ser att det börjar avta. Även vissa grupper med funktionsvariation kan behöva extra hjälpmedel samt nyanlända där den tekniska utvecklingen i det tidigare hemlandet inte nått lika långt. Innan pandemin bedrevs ett flertal (olika) projekt för att utbilda de grupper som står lite utanför men detta har nu stannat av. Spännande är dock att det finns 400 personer över 100 år som sedan pandemins början har sökt digital vård.
Som arkivarie kan man ibland läsa lagstiftningen och känna att den kanske inte alltid hängt med i sin tid, t.ex. önskar undertecknad att begreppet handling i lagtexterna skulle bytas ut mot exempelvis information, som är mer teknikneutralt, för att förtydliga att det även kan röra sig om en digital handling. Anders Ygeman berättar att DIGG (myndigheten för digital förvaltning) har som uppgift att se över det aktuella rättsliga stödet som behövs för att underlätta digitalisering, men nämner att även om ambitionen är att göra lagarna teknikneutrala så utvecklas tekniken snabbt och översynen av lagarna behövs för att anpassa dem vartefter. Han tror att dataskyddsförordningen som kom 25 maj 2018 lett till att förtroendet för våra digitala verktyg ökar. Att gemene man tydligt ser att dataskyddsförordningen ger ett bra skydd för den egna integriteten och det tolkar Anders Ygeman som att det finns möjlighet för utveckling inom området snarare än att man ska se lagstiftningen som ett hinder.
På frågan om allt kan eller snarare ska digitaliseras så säger han att det inte är önskvärt då det finns möten som behöver genomföras ”på plats”. Vissa upplevelser är bättre analoga än digitala, men i och med att digitaliseringen kan ge upphov till en bättre och effektivare användarupplevelse kan den vara att föredra. Dock menar han att man inte slentrianmässigt kan satsa på att digitalisera bara ”för att”. Han menar att om inte digitaliseringen bidrar till effektivare arbetssätt som ger en besparing (antingen en ekonomisk vinst eller en tidsvinst) så bör man prioritera bland sina projekt och satsa först på det som ger bäst nytta.
Slutligen, vad är det bästa relativt sämsta med digitalisering?
Det bästa är att det kan göra tråkiga saker effektivare, lättare och roligare. Det tar bort flera monotona arbetsmoment och gör de helt automatiserade vilket öppnar upp för mer kreativa uppgifter under arbetsdagen. Det som är negativt är allt småstrul med tekniken, att man inte alltid hittar rätt saker eller rätt program vid rätt tillfälle. Mycket teknik är också skapad utifrån det tekniska perspektivet och inte för att det ska vara användarvänligt. Det innebär ibland att den tid man vinner av effektiviseringen ibland äts upp av teknikstrul.
Med de orden avslutar vi och tackar för intervjun. Digitaliseringen är spännande och den kommer med all sannolikhet att förändra vår syn på arbete, vad ett arbete är och var det kan bedrivas ifrån, men för att nå dit och för att få en smidig vardag krävs att alla grupper inom informationshantering samarbetar och kompromissar. I slutändan vill vi ändå samma sak: snabb åtkomst till den information vi behöver som på sikt leder till en mer effektiviserad arbetsdag med utrymme för mer kreativa och givande uppgifter som förhoppningsvis även leder till ökad arbetsglädje.
Anders Ygeman, Socialdemokraterna.
Energi- och digitaliseringsminister i det nybildade infrastrukturdepartementet sedan 2019.
Tidigare inrikesminister 2014-2017 samt gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen 2017-2019.
Ordförande i Stockholms partidistrikt sedan 2016.
Har suttit i Sveriges Riksdag sedan 1995.
