”Det bortglömda arkivet …
På en plats någonstans mellan träden i den svenska skogen så finner vi detta lilla tegelhus. Vid en första anblick så ser det inte ut att vara något speciellt fynd vi gjort, men oj vad fel vi hade!
…
Inne i det som vid första anblick såg ut att vara ett övergivet litet tegelhus visar sig nu vara ett arkiv med mängder av pärmar och vhs-filmer på diverse militära objekt.”
Citatet är hämtat ur ett Facebook-inlägg som delades i en grupp för arkivarier, där en fotograf med intresse för ”övergivna” platser beskriver hur de tar sig in i ett avsides beläget hus i skogen. Att huset var övergivet stämmer inte riktigt, det befinner sig i ett inhägnat område, på en före detta industritomt där det mellan år 1552 och 1993 tillverkats krigsmateriel. Platsen är Krutbruket i Åkers styckebruk, Strängnäs kommun. Vi (artikelförfattarna) kommenterade i FB-tråden att arkivet numera var ordnat, förtecknat och levererat till Riksarkivet och vår kommentar är upprinnelsen till denna artikel.
Arkivbildningen avslutades redan 1991, och därefter har olika delar av arkivet gått skilda öden till mötes. Valda delar har ordnats och förtecknats och levererats till arkivmyndighet, men därefter förkommit. Andra delar har blivit kvar i en otillgänglig byggnad i skogen och inspirerat till diverse myter på Facebook.
Uppdraget
Frågan om att ta sig an Krutbrukets arkiv kom vid en tidpunkt i livet där det lät väldigt skönt att få stå i ett avlägset skogsarkiv och fokusera på ett svårbegripligt och oordnat arkivmaterial. Redan vid första besöket stod det dock klart att det inte skulle gå att göra det ensam. Konsultkollegan och vännen Viveca Nyström hade både tid och lust att bistå i uppdraget och i september 2018 tog vi oss an utmaningen: Hur skapar man ordning i ett arkiv som rör ett ämnesområde som man varken förstår eller sympatiserar med?
Vår vardag i skogen var delvis en kamp mot naturen. Våra behov av mat, dryck och toalettbesök fick vi tillfredsställa på Brobyholms Fastighetsutvecklings kontor två kilometer från arkivlokalen. Där fanns gratis läsk i kylskåpet, pepparkakor och en glad hund. Under uppdragets gång gjorde vi även små utflykter utanför grindarna i de sörmländska omgivningarna.
Återupptäckten
Bakgrunden till det övergivna arkivet är bolagiseringen av statens affärsverk i början av 1990-talet. Affärsverken var juridiskt sett statliga myndigheter som förvaltade statens egendom och skapade allmänna handlingar. Från och med januari 1991 förvandlades bland många andra FFV (Försvarets fabriksverk) från verk till bolag genom ett riksdagsbeslut. I september 1991 gick FFV, där Åkers Krutbruk hörde hemma, ihop med Nobel industrier under namnet Swedish Ordnance FFV/Bofors AB. I och med affärsverkens upplösning upphörde Åkers Krutbruks skapande av allmänna handlingar och handlingarna skulle därefter levereras till arkivmyndigheten Krigsarkivet. Under år 1991 genomfördes ett ordnings- och förteckningsarbete av handlingar främst för åren 1970–1990. Arkivhandlingar för åren 1886–1969 hade tidigare ordnats och förtecknats i Krigsarkivets regi och merparten av dessa handlingar levererades i mars 1983 till Krigsarkivet. Ännu äldre handlingar, från åren 1778–1885, fanns redan där.
Handlingarna för åren 1970–1990 blev kvar på Åkers Krutbruk, främst för att verksamheten i sig fortsatte. Efter 1990 skapades dock inga allmänna handlingar. Överlämning till Riksarkivet inleddes 1991, men av oklar anledning föll arkivet i glömska och blev stående i nästan 20 år.
Rent juridiskt upphörde lag om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring (SFS 2015:602) att gälla vid årsskiftet 2018/2019. Denna lag medgav att allmänna handlingar från upphörda statliga verk fick förvaras hos annan än arkivmyndighet. Så nu var det hög tid för handlingarna att bli levererade till arkivmyndigheten. Därmed väcktes frågan om det “övergivna” arkivet igen och den dåvarande ägaren sökte efter arkivarier som kunde bringa ordning och reda inför en leverans.
Metod: hur bör man definiera materialet när man inte förstår det?
Genom åren har vi båda haft många tillfällen att ta oss an arkiv där våra ämneskunskaper är begränsade, men där arkivmetodik och erfarenhet räckt väldigt långt.
Trots att det kliade i fingrarna att få sortera bland alla gamla handlingar, tog vår rutin över och vi inledde med att leta fram befintliga arkivförteckningar, gallringsbeslut och annan dokumentation om såväl organisationen som arkivmaterialet. Allt sådant fanns prydligt samlat och det tolkar vi som ett tecken på att arkivet en gång i tiden var väl omhändertaget och strukturerat.
Tack och lov fanns även ämneskunskap kvar på nära håll hos en tidigare anställd vid Krutbruket, Erik Eriksson, och vid behov ställde vi frågor och fick utförliga och målande svar. Krutbrukets historia finns numera i boken ”Ett stycke Krutbruk” av Hans Zetterberg, utgiven 2021 där Erik Eriksson är en av uppgiftslämnarna.
En annan faktor som kan underlätta ordnande av arkiv är att inte ha alltför stort engagemang i dess ursprung, vilket kan tyckas vara motsägelsefullt. Men om du som arkivarie känner att varje papper har en historia, kan det vara svårt att gallra även om du hittat ett gallringsbeslut.
I arkivet fanns stora mängder biblioteksmaterial, med tillhörande kortkatalog. Viveca är bibliotekarie, och det var nästan där skon klämde mest för henne när vi lämnade biblioteket åt dess öde. Biblioteksmaterialet bestod av fackböcker på många språk, och inte heller hembygdsföreningen hade användning av litteraturen.
Metadata utan it
Det lilla huset i skogen var till brädden fyllt med material, ibland i prydliga arkivboxar, ibland ordningsamt uppställda pärmar och däremellan pärmar, mappar, herrelösa kartotek och lösa papper. Ganska snart såg vi att sådant som inte stod ihop ändå hörde ihop. Handstilar på etiketter, blekningen på pärmryggarna, solblekta lappar med “Tillhör Krigsarkivet” fastsatta här och var på hyllorna och många andra optiska metadata hjälpte oss i inventeringsarbetet.
En viktig ingång till arbetet var arkivförteckningen från 1991, prydligt uppbyggd enligt allmänna arkivschemat. Vår första ansats var att försöka pricka av volymerna efter förteckningen. Volymer som hade signum, och därmed var upptagna i arkivförteckningar, var färre än väntat. Det visade sig att en ansenlig del hade förkommit. Det handlade om sådant som inte var relevant för den 1991 pågående verksamheten, exempelvis äldre tjänstematriklar, äldre beställningar och räkenskaper samt handlingar rörande försöksdjursuppfödning och läkemedelstillverkning.
Det svenska försvaret var länge FFV:s främsta kund, men under perioder med låg orderingång satsades det även på civil produktion. På Åkers Krutbruk bestod den civila produktionen bland annat av uppfödning av försöksdjur samt tillverkning av läkemedel, tvättmedel och framkallningsvätskor. Just försöksdjursuppfödningen grep tag om hjärtat. Ett av de få kvarvarande spåren i arkivet fanns i förslagskommitténs handlingar, med ett förslag om att lägga in tätare galler i burar med förlossningsklara kaniner för att hindra nyfödda ungar från att ramla ner på golvet. Och när vi ordnade handlingar rörande produktionsanläggningarna visade det sig att den nuvarande arkivbyggnaden tidigare använts för uppfödning av marsvin och kaniner.
Hoppet om att återfinna de förtecknade men förkomna handlingarna släcktes när Erik berättade att en hel del material hade skickats till Solvalla. Varför just Solvalla kunde han inte svara på, en snabb sökning gav för handen att Krigsarkivet hade en depå i närheten av travbanan under tidigt 1990-tal. Depån i Solvalla flyttades till Frihamnen och om arkivet försvann i den flytten eller tidigare vet vi inte, men vi kunde inte hitta några spår efter det. Kanske kan någon bringa klarhet i saken och skriva en artikel i AIT.
En annan del av arkivet som var väldigt utarmad var personalhandlingarna. Under arbetets gång dök det plötsligt upp ytterligare fyra plåtlådor som stått i en annan byggnad på området. Tillsammans med Erik ordnade och förtecknade vi visserligen hundratals personalakter, men det var uppenbart att innehållet följt den anställde genom de olika organisationsförändringarna, för att sannolikt slutligen landa hos den privata arbetsgivaren. Om detta någon gång föregåtts av beslut vet vi inte. Sammantaget fick vi ihop 38 volymer med personalakter.
Arkivet har bevisligen blivit utsatt för obehörig åtkomst, under vår tid där var det ett inbrott och så finns även de smygtagna fotografierna på Facebook. Av det inledande citatet framgår att de såg VHS-band i arkivet, men några sådana fanns inte kvar vid inventeringen. Så vem vet, dessa band och andra handlingar kanske dyker upp någon annanstans i ett annat sammanhang.
Koder blir till ett sammanhang
Som nybörjare i arkiv har man sprungit omkring och flyttat material som man tror hänger ihop, redan innan man har överblick. Det viktiga grundarbetet är istället att lägga tid på att inventera varje volym.
Ett oordnat arkiv har ofta sin egen inre logik. Den kan bara visa sig om man kan se allt på en gång och prova några olika teorier innan man börjar flytta pärmar mellan hyllorna.
I Krutbrukets arkiv kunde man lockas av att börja sortera på fallskärmar, krut, artilleripjäser och vapenfett.
Vi inventerade det som stod på hyllorna, låg i flyttlådor och gömde sig i dokumentskåp. Allt skrevs in i ett Exceldokument, som till slut landade på 1135 rader och omfattade ca 2400 volymer.
Tack vare Excelinventeringen hittade vi ett mönster i relation till syftet med verksamheten: vapenproduktion och försäljning, med tillfälliga inslag av uppfödning av försöksdjur och framställning av kemiska produkter för civila ändamål, till exempel tvättmedel.
Att därmed utgå från en ordinär produktions- och försäljningsprocess med beställning, tillverkning och leverans blev det överordnade perspektivet.
Denna process är svår att återge i allmänna arkivschemat. De största serierna blev därför F-serier:
- Diarieförda handlingar
- Handlingar rörande order och leverans
- Handlingar rörande produktionen
- Handlingar rörande byggnader och anläggningar
Men för en forskare kanske våra sorteringsförsök inte spelar någon större roll. Oavsett om handlingar om haubitsar ligger i serier under ”F Ämnesordnade handlingar” eller ”3.1.7 Montering av artilleripjäser” så kan målet vara att hitta allt inom ett specialområde.
En modifierad arkivförteckning togs fram vid det slutliga ordnings- och förteckningsarbetet 2018. Sedan maj 2019 är arkivet överlämnat till Riksarkivet.
Arkivförteckningarna
Förteckningsarbetet som gjordes 1991 innehöll huvudsakligen handlingar från sent 1960-tal till 1990, i arkivet fanns dock såväl mycket äldre som lite yngre material. Vissa av de äldre handlingarna hade ett äldre signum och kunde härledas till tidigare leveranser. I de fallen gjorde vi tilläggsleveranser medan äldre handlingar utan signum införlivades i den nya förteckningen. Drömmen om en tydlig tidslinje mellan arkivbestånden föll alltså även denna gång. I Nationella arkivdatabasen NAD är Åkers krutbruk indelat i delarkiv för åren 1778– 1885 (referenskod 0226/001:Ö), 1886–1969 (referenskod 0226/002:Ö respektive 0226/002:H) samt vår förteckning för 1922–1994 (referenskod 420806). Vidare finns två arkiv från Zakrisdalsverken 1941, som hörde till Åkers krutbruk. Framtida forskare behöver sannolikt även söka sig till Försvarets fabriksstyrelse/fabriksverks olika arkiv i sin forskning.
Det sista vi gjorde var att etikettera volymerna, om inte förr fick vi då reda på om vi lyckats få in alla volymer i arkivförteckningen.
Vardagens guldkanter och avslutande ord
Kaffe kan man ju inte vara utan en hel förmiddag, så när vädret tillät gick vi ut i skogen med en termos och funderade över nästa steg i arbetet. Men när höststormarna ven och snön kunde göra vägen svårforcerad flyttade vi in i fastighetsförvaltarens stora mötesrum. Ofta packade vi några flyttlådor med handlingar som skulle ordnas och körde dem i Katharinas lilla VW Polo till värmen.
Din lilla Polon tog oss även utanför de låsta grindarna och vi passade på att besöka såväl pittoreska Mariefred med Gripsholms slott som Strängnäs med sin domkyrka och fina gamla bebyggelse. Summa summarum blev månaderna med ett nedlagt Krutbruks arkiv en lärorik och trivsam tid.
Om skribenterna
Katharina Prager, numera konsult på ArkivIT och tidigare på Bra Arkiv, har konsultat i arkivbranschen i över 20 år. 2018-2019 arbetade Katharina med Krutbrukets arkiv tillsammans med Viveca Nyström. Viveca är numera kommunarkivarie i Lerums kommun, efter 10 år som konsult inom arkiv och bibliotek. Vi har jobbat och umgåtts sedan 1998 då vi skrev boken Bostadsföretagens dokumenthantering ihop.
