Begreppet gigekonomi används allt oftare för att beskriva delar av dagens arbetsmarknad. Fler och fler personer blir konsulter. Befinner sig arkiv- och informationshanterings-Sverige i en gigekonomi? Vad tillför konsultyrket för organisationer och arbetstagare? Konsultbolaget ArkivIT:s VD Daniel Setterwall reflekterar i den här artikeln kring dessa frågor.
I en gigekonomi ersätts fasta anställningar av tillfälliga ”gig”, där fokus ligger mer på flexibilitet, effektivitet och spetskompetens än på guldklockor, lojalitet och fast anställning. Många förknippar gigekonomin med enklare tjänster för privatpersoner som utförs av ”giggare”, såsom taxichaufförer på Uber. Men gigekonomin utvecklas även för kvalificerade tjänster, där fler och fler blir konsulter. Som konsult anställd på ett konsultbolag kan man få det bästa av två världar – variation och flexibilitet genom olika gig och en trygg, fast anställning (och kanske en guldklocka till slut) på sitt konsultbolag.
Befinner sig arkiv- och informationshanterings-Sverige i en gigekonomi?
Historiskt har projektanställningar varit relativt vanliga i arkivsektorn. Detta beror sannolikt främst på ekonomiska orsaker, då arkivorganisationerna inte alltid kunnat säkra långsiktig finansiering kring arkivarbetet, vilket har lett till att man har arbetat stötvis i kortare projekt. Än idag finns dock fortfarande flera arkiv där man aldrig skulle kunna tänka sig att anlita en konsult och det finns säkert många arkivarier som aldrig ens tänkt tanken att arbeta som konsult. Detta kan jämföras med exempelvis IT-branschen, där du kommer ha svårt att hitta ett IT-bolag som aldrig anlitat en konsult eller en systemutvecklare eller som aldrig har blivit uppringd av en rekryterare från ett konsultbolag.
För oss på ArkivIT är det tydligt att arkivkonsultmarknaden har utvecklats kraftigt under de tio år vi har befunnit oss på marknaden. ArkivIT är idag Sveriges största arkivkonsultföretag med cirka 40 konsulter inom arkiv- och informationshantering. Detta att jämföra med år 2010, när bolaget startade, då bestod det av två konsulter. Tillväxten har skett genom en kraftigt ökad efterfrågan på konsulttjänster i samhället och en ökad nyfikenhet på konsultrollen hos de arkivarier och andra informationshanterare som vi har anställt genom åren. Min analys är att arkivarierollen har blivit mer komplex och mångfacetterad i och med den ökade digitaliseringen. Detta innebär dels att behovet av spetskompetens har ökat hos många arkivorganisationer, dels att många arkivariers önskan om att ta del av olika miljöer, organisationer, system och lösningar har ökat. Så ja, min bedömning är att arkiv-Sverige delvis har rört sig mot gigekonomin på grund av ett ökat behov av att ta in spetskompetens i olika projekt. Samtidigt kvarstår det faktum att arkivarbetet till sin natur är mycket långsiktigt och görs bäst när det sker kontinuerligt. Det råder ingen tvekan om att fast anställda arkivarier har en viktig roll att spela på inom det svenska arkivväsendet. Men det råder heller ingen tvekan om att konsultyrket är ett framtidsyrke för arkivarier som vill ha variation i sitt yrke och uppleva olika typer av organisationer.
Fördelar för arkiv-Sverige när tillgången på konsulter ökar
Det finns förstås mängder av skäl till att anlita konsulter och skälen varierar mycket mellan olika situationer och organisationer, här är några typexempel:
- Behov av att få in specifik expertis i ett projekt, exempelvis i samband med inköp och införande av ett e-arkiv. Att ta in en konsult som varit med i flera liknande projekt i andra organisationer kan vara värdefullt.
- Mindre organisation som inte har möjlighet att anställa en arkivarie på heltid har möjlighet att på ett mer kostnadseffektivt sätt få tillgång till arkivariekompetens på deltid.
- Behov av flexibel bemanning vid exempelvis sjukdomar, föräldraledigheter och liknande.
Vad kan konsultrollen locka med?
Svaret på denna fråga är förstås högst individuellt, och det finns säkert nästan lika många svar på den frågan som det finns arkivkonsulter. Jag tar mig friheten att generalisera något och hävda att de flesta arkivkonsulter som trivs i yrket hamnar i någon eller flera av följande kategorier: Den juniora arkivkonsulten som vill utvecklas, Den variationsälskande konsulten, Den affärsdrivna konsulten, Den expertisbyggande konsulten och Den frihetssökande konsulten.
Den juniora arkivkonsulten som vill utvecklas är oftast en nyexaminerad arkivarie som dels vill få en flygande start på sin karriär, dels är nyfiken på att få uppleva många olika typer av organisationer för att sen bättre veta hur hen vill fortsätta sin karriär. Genom att under relativt kort tid ha ett antal uppdrag av olika karaktär och i olika typer av organisationer, bygger sig konsulten en erfarenhetsbank som är svåruppnådd för en arkivarie som under samma tidsspann har arbetat på ett och samma ställe. Som anställd på ett större arkivkonsultföretag så är man dessutom omgiven av mer erfarna arkivarier, vilket ger möjligheter till kompetensutveckling även utanför uppdragen hos kund. Vi på ArkivIT märker att de konsulter vi anställt som nyutexaminerade blir väldigt attraktiva på arbetsmarknaden efter att de har arbetat som arkivkonsult i några år.
Som arkivkonsult kan du ha uppdrag i många olika typer av organisationer, inom såväl privat som offentlig sektor. Vissa uppdrag är korta, som att leda några workshoppar eller hålla en utbildning, medan andra uppdrag pågår i flera år. I vissa fall arbetar du självständigt och ska uppnå ett specifikt resultat, i andra fall är du en del av kundens verksamhet och bemannar exempelvis deras registratur eller arkivfunktion. Ena uppdraget handlar kanske om att göra en förstudie inför införande av e-arkiv, medan nästa uppdrag kan handla om att förteckna ett pappersarkiv. Från att i ett uppdrag arbeta helt på egen hand, kan du i nästa arbeta du kanske med ett team av kollegor från ditt konsultbolag, till att i nästa uppdrag arbeta enbart med kollegor hos kunden. Variationen är med andra ord stor mellan olika typer av uppdrag, och man vet sällan långt i förväg vilket nästa uppdrag blir. För Den variationsälskande konsulten är det här den största tjusningen med konsultyrket. Yrkets variation kan dock vara en av de faktorer som gör att konsultyrket inte alls passar vissa personer. Exempelvis så kan den som inte lockas av den omväxlande arbetssituationen som beskrivs ovan inte vara rätt för konsultvärlden.
Den affärsdrivna konsulten lockas inte bara av området arkiv- och informationshantering, utan också av att få utveckla affärer eller agera entreprenör. De flesta konsulter ser sig inte som säljare, men ofta är det precis det de är i den bemärkelsen att de hjälper kunder genom att erbjuda sina tjänster. Som konsult ser man förutsättningar och behov hos många olika organisationer, och kan utifrån det se mönster kring vad som efterfrågas på marknaden, och p.g.a. detta komma med idéer kring utveckling och paketering av tjänster. På ArkivIT har vi de senaste åren lanserat ett flertal nya tjänster – till exempel dataskyddsombud som tjänst, och en mjukvara för automatisk arkivering av sociala medier, Arkiwera. Alla dessa har uppkommit och vidareutvecklats utifrån en idé från en eller flera konsulter som sett dessa behov vid kunduppdrag. Om man arbetar som egenföretagande konsult är det nog en förutsättning att ha ett inslag av Den affärsdrivna konsulten i sig, i och med att man då oundvikligen kommer hamna i rena säljsituationer för att sälja in sig själv. Är man anställd på ett konsultbolag är det inte alltid ett måste att vara särskilt affärsdriven, det viktigaste är fackkompetensen och ofta finns särskilda säljare som ansvarar för det affärsmässiga. Men för den som önskar finns stora möjligheter att få utlopp även för det affärsmässiga intresset.
Den expertisbyggande konsulten har identifierat ett ämnesområde som den vill bygga upp expertis inom och ser att konsultrollen är den bästa möjligheten att få lägga så mycket tid som möjligt på detta område. Exempel på sådana områden skulle kunna vara ett införande av e-arkiv eller arbete som dataskyddsombud. Som konsult kan du vara med på många olika införandeprojekt av e-arkiv hos olika kunder, medan du som anställd endast är med på din egna organisations införandeprojekt. Samma sak med rollen dataskyddsombud – det är relativt få organisationer som har ett dataskyddsombud som arbetar heltid i den rollen, men som konsult kan du genom att ha flera kunder lägga all din tid på just den rollen.
Den frihetssökande konsulten ser möjligheten att i konsultrollen, mer än i andra yrkesroller, styra över sin egen arbetstid och arbetsuppgifter. Kanske har man en dröm om att kunna vara ledig över hela sommaren, att kunna lägga mer tid på ett sidoprojekt eller att ständigt ha möjlighet att arbeta i de mest spännande och utmanande uppdragen. Den frihetsälskande konsulten är ofta egenföretagare, i och med att det ger bäst möjligheter att fullt ut göra sina egna val. De konsulter som lyckas uppnå den här drömmen är oftast de som har byggt upp en så eftertraktad expertis och ett stort nätverk, att de kan välja och vraka bland olika uppdrag. Genom den höga expertisnivån kan konsulten också ta bra betalt för sitt arbete, vilket kan göra att konsulten har råd att exempelvis vara ledig över sommaren. Jag höjer dock en varningsflagga här i och med att det är långt ifrån alltid som drömmen om det fria konsultlivet realiseras. Ofta krävs det mer försäljningsarbete än man tänker sig för att hitta nya uppdrag, något som kan vara svårt att mäkta med när du är egenföretagare, detta i synnerhet om man arbetar som konsult med fokus på offentlig sektor, där inköp av konsulttjänster styrs av lagen om offentlig upphandling. I de lägena så räcker det inte alltid att ha ett stort nätverk i branschen för att hitta uppdrag. En möjlighet kan vara att kombinera det bästa av två världar – att behålla friheten genom att vara egenföretagare och samtidigt samarbeta med ett större konsultföretag för att få draghjälp kring försäljning och även få kollegor/samarbetspartners.
Vem lämpar sig för att arbeta som konsult?
Det första grundkravet är att ha ämneskunskap – i upphandlingar av arkivkonsulter efterfrågas ofta högskoleutbildning om minst 60 poäng i arkivvetenskap. Ett annat måste, för att trivas i konsultrollen, är att inte bli avskräckt av beskrivningen ovan kring variationen i yrket. Man måste kunna hantera, och helst gilla, att uppdragen har mycket olika karaktär och att man för det mesta inte vet hur nästa uppdrag kommer att se ut förrän nära inpå uppdragets start. Man behöver inte vara ett socialt geni, eller ens vara särskilt utåtriktad, men man bör gilla att samarbeta med olika typer av människor. Som konsult behöver du också kunna vara pådrivande – det är inte alltid som kunden kommer att ge dig glasklara instruktioner kring vad du ska göra, du förväntas ibland styra kunden för att hjälpa dem att veta vad som ska göras.
Det slår mig att kravbilden för att arbeta som konsult inte är alltför väsensskild från krav som ställs för arkivarier och informationshanterare på ”vanliga” arbetsplatser. Det finns därmed säkert många arkivarier och informationshanterare som idag arbetar på en ”vanlig” arbetsplats, som i framtiden kan komma att arbeta som konsulter. Kanske är konsultrollen något för dig?
