Att driva verksamhetsutveckling med hjälp av intern revision av Gustav Rönne
Verksamhetsutveckling är ett begrepp som blivit vanligt i både offentlig och privat sektor, kanske så vanligt att vi använder det utan definiera vad det betyder?
Jag tänkte därför börja med att resonera om vad verksamhetsutveckling är och hur det kan bedrivas, för att sedan göra jag samma sak rörande revision och försöker knyta ihop det hela i slutet.
Verksamhetsutveckling – vad det är och hur det kan bedrivas
Att utveckla en verksamhet förknippas ofta med att ta verksamheten från hur man arbetar idag till hur man, ofta ledningen, skulle vilja att verksamheten fungerade i morgon.
Nuvarande arbetssätt anses ofta känt och är många gånger beskrivet i processer, roller etc. Givet detta brukar majoriteten av alla verksamhetsutvecklingsinitiativ därför ha ansatsen att:
a) verksamheten arbetar idag utefter de beskrivningar och systemstöd som finns.
b) givet a) måste man först förbättra rådande beskrivningar och systemstöd så att verksamheten sen kan utbildas i detta och över tid bli mer effektiv.
Under mina ca 20 år som konsult har jag dock aldrig stött på en verksamhet som fullt ut arbetar i enlighet med rådande beskrivningar och systemstöd. Detta beror inte (alltid) på att medarbetarna inte bryr sig eller struntar i verksamhetens regler. Antalet lagar, regler, processer och roller som en verksamhet måste förhålla sig till har en tendens att öka över tid och inte minska. Medarbetarna gör så gott de kan men ”man måste ju hinna med sitt jobb också”. Förutom att mängden information verksamheten måste förhålla sig till ständigt ökar är det heller inte säkert att den ens är känd. Hur många av er kan, handen på hjärtat, säga att ni har koll på alla policys, roll- och processbeskrivningar som rör just ert arbete?
En anledning till detta kan delvis förklaras av hur verksamheten förmedlar exempelvis förväntade arbetssätt till sina medarbetare. Många gånger stavas detta ”hur” med ordet ”utbildning”. Missförstå mig rätt, utbildning är viktigt och bra, men jag har personligen gått en hel massa utbildningar som jag sen inte omsätter till praktik när arbetsvardagen väl infinner sig.
Om jag ska summera utmaningen med första ordet i artikelns titel, verksamhetsutveckling, så påstår jag alltså att:
- Få verksamheter arbetar i enlighet med de beskrivningar och stöd man redan har.
- Detta beror delvis på den stora, och ökande, mängden styrande information…
- …samt hur detta förmedlas, exempelvis via formella utbildningar.
Så vad har detta att göra med hur man bedriver verksamhetsutveckling?
En av föregångarna rörande verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete var en herre som hette Edward Deming. Han verkade bland annat i Japan och anses vara pappan till Toyota Production System vilket bidrog till Toyotas framgångar under efterkrigstiden. Han menade att all effektiv verksamhetsutveckling byggde på att förstå nuläget på djupet för att utifrån det ha en chans att lyckas genomföra hållbara förändringar. Studier visar att ca. 70–80% av alla förändringsinitiativ misslyckas. Deming menade att en av anledningarna var att man helt enkelt utgick från en felaktig, eller för grund, förståelse för vad man skulle förändra, alltså nuläget. Ni som gått kursen Digitala Byråkrater vet även att en annan orsak är bristande förståelse för människor i förändring, men det är en helt annan artikel…
I klartext, man måste börja en verksamhetsförändring med att ta reda på hur verksamheten faktiskt arbetar idag och vad gapet är mot rådande beskrivningar och stöd.
Revison – vad det är och hur det kan bedrivas
Ovan resonerade jag om verksamhetsutveckling och konstaterar att det är avgörande att förstå nuläget samt gapet. En revision är just det, alltså en gapanalys utifrån nuläget mot beslutade beskrivningar. Ordet ”revision” kommer från latinets revisio, som betyder ungefär ”att se över igen”. Syftet med revison kan beskrivas i stil med ”att ge ledningen oberoende och objektiva insikter i hur verksamheten fungerar”. Ordet har fått en lite polisiär klang, men är i sin effektivaste form lika mycket lärande som pekpinne.
Just kombinationen av lärande som pekpinne menar jag i revision uppnås via att:
- Revidera mot ett förutbestämt ramverk, exempelvis verksamhetens process-och rollbeskrivningar, policys etc. Utan en tydlig förväntan blir det svårt att värdera om den uppfylls eller ej eller ens om förväntan i sig är rätt eller fel.
- Våga borra i detaljer, det vill säga att undersöka hur verksamheten de facto arbetar och inte ta påståenden för sanning. Exempelvis kan man låta medarbetare visa hur de faktiskt arbetar och följa artefakter i processen, så som ärenden från att de skapas tills att de avslutas.
- Var lyhörd, det är inte alltid självklart att medarbetare kan beskriva hur de arbetar i ord, ett sätt är att lyssna fokuserat på vad de säger och, som nämns ovan, be dem visa hur de arbetar rent handgripligen.
- Värdera process, inte person. Det är den faktiska arbetsprocessen man vill identifiera och värdera mot det förutbestämda ramverket (första punkten ovan). Försök tag reda
npå orsakerna till att medarbetare eventuellt inte följer beslutade processer som underlag till förbättring.
- Se det som en lärprocess, åt båda hållen. Ta vara på den tid som verksamheten faktiskt investerar i revision. Revision kan beskrivas som att det uppfyller tre olika syften. Det tydligaste syftet är att identifiera faktiskt nuläge och gap mot beskrivningar och systemstöd. Men ta tillfället i akt att även ha som syfte att både utbilda i vad verksamheten förväntar sig kring exempelvis beslutade processer samt som ett sätt att få reda på faktiska, och potentiellt bättre, arbetssätt. När dessa två perspektiv möts kan faktisk kunskapsutveckling uppstå vid revisionstillfället om vad som är bäst för verksamheten.
Som ett sidospår är det även värt att nämna att effektiv verksamhetsutveckling bygger på löpande revision, både som ett sätt att avdramatisera revisionerna i sig samt att just främja kontinuerligt lärande och utveckling.
Att driva verksamhetsutveckling med hjälp av intern revision
Vad får man då ut av att bedriva verksamhetsutveckling med hjälp av revision? I nedanstående matris försöker jag knyta ihop argumentationen för att löpande revision, utförd på rätt sätt, bidrar till hållbara verksamhetsutveckling.
| Rätt utförd revision ger… | Vilket bidrar till hållbar verksamhetsutveckling som… |
| …insikter om faktiska arbetssätt med dess för och nackdelar, det vill säga verksamhetsförståelse. | …underlag för att exempelvis dela goda vanor till övrig verksamhet och anpassa befintliga beskrivningar därefter. |
| …tillfälle att sprida information om beslutade beskrivningar, exempelvis processer, roller, policys etc. | …underlag för kunskapsutveckling hos medarbetare, exempelvis hur beslutade beskrivningar ser ut, varför de ser ut som de gör och vilka delar man inte följer. |
| …en oberoende värdering av gap mellan nuläge och beslutade beskrivningar och stödsystem. | …objektivt beslutsunderlag rörande eventuella åtgärder, exempelvis underlag kring varför och hur identifierade gap bör åtgärdas. |
För många år sedan arbetade jag som kvalitetschef på ett affärssystemsbolag. Intern revision var redan etablerat och utfördes till stor del på de produktutvecklingsprojekt som syftade till att förbättra själva affärssystemet. En av mina första åtgärder var att låta samtliga seniora projektledare delta i revisionsgruppen. Inför varje revision resonerade vi om syftet med revision som både polisiär och lärande. Resultat och lärdomar delades i revisionsgruppen på månadsbasis. Sättet var inte perfekt men jag upplever ändå att vi på så sätt:
- Tillhandhöll ett objektivt beslutsunderlag för ledningen att agera på via revisionsrapporter och lednings genomgång.
- Stimulerade kunskapsutveckling hos medarbetare då revisionen lika mycket handlade om vilka beslutade arbetssätt som fans och deras syften.
- Delade goda vanor till övrig verksamhet då projektledarna i revisionsgruppen blev utmanade och inspirerade av varandra, exempelvis då man reviderade arbetssätten i varandras projekt.
Enligt mig bedrev vi alltså verksamhetsutveckling med hjälp av intern revision.
Det är inte helt lätt att kvantifiera effekterna av detta förhållningssätt men jag kan bara konstatera att exempelvis synen på revision, och viljan att bidra till verksamhetsutveckling, förändrades dramatiskt till det bättre.
Författare: Gustav Rönne
Roll: Konsultchef
Arbetsplats: ArkivIT
Har arbetat med kvalitets- och verksamhetsutveckling i över 20 år med fokus på hållbar förändring. Gustav har lång erfarenhet av att utveckla styrmodeller, etablera kvalitetsprocesser och driva förbättringsarbete inom komplexa och säkerhetskritiska verksamheter i både privat och offentlig sektor. De senaste åren har han arbetat som konsultchef och kvalitetsansvarig på ArkivIT.