Öppnas i en ny flik

Kontor, teknik och arbete – det administrativa minnets maskiner av Mathias Krusell

Debatten om AI:s påverkan på arbetsliv och arbetsmarknad återkommer med jämna mellanrum, och med den frågan om hur många jobb den tekniska utvecklingen kommer att rationalisera bort. För dem som arbetar med arkiv och informationshantering är frågan extra angelägen, det är just den typen av administrativt och informationsintensivt arbete som ofta pekas ut som särskilt utsatt. Ur ett teknikhistoriskt perspektiv är bilden mer komplex.1 Historien om kontorsarbetets utveckling visar att ny teknik kan påverka den relativa mängden administrativt arbete på diametralt olika sätt, ibland genom expansion, ibland genom rationalisering. Vilken väg AI tar återstår att se. 

Administrativt arbete är till sin natur informationsintensivt. Även när administration uppstår som en effekt av produktionen av varor eller tjänster ligger det i de administrativa arbetsuppgifterna att producera, bearbeta och distribuera information kopplad till produktionen. Den här informationen fångas sedan i handlingsform och behöver i bästa fall bevaras över tid i olika arkivlösningar.  

Det tog lång tid för utvecklingen att gå från pergament och handskriven text till det moderna kontorsarbetet med färdigtryckta liggare, A4-standarder och skrivmaskiner kring 1920-talet.2 Men redan dessförinnan hade en annan teknik börjat förändra hur information hanterades i större organisationer. Herman Hollerith utvecklade på 1880-talet en elektrisk hålkortsmaskin för att underlätta den administrativa bördan av att manuellt räkna befolkningen i ett land vars siffror exploderade. Tekniken spred sig snabbt till stora företag och myndigheter och lade grunden för det företag som 1924 döptes om till IBM. Hålkortsmaskiner kom att dominera kontorens informationshantering under decennier och skapade i processen nya yrken och arbetsuppgifter.3 När de digitala datorerna slog igenom på 1950- och 1960-talet var det i hög grad inom samma organisationer och för samma typer av administrativa uppgifter, men med en avgörande skillnad: där hålkortstekniken hade expanderat kontorsarbetet kom datoriseringen i högre grad att rationalisera det. 

Under den andra industriella revolution, när elkraft tagit över och möjliggjort stora fabriker där varor kunde massproduceras, så ökade faktiskt det administrativa arbetet, relativt sätt, mer än det produktiva. I fronten för utvecklingen stod den amerikanska ekonomin, där andelen administrativa arbetare i relation till de produktiva ökade från 12 % år 1909 till 21, 5 % år 1947.4 Det har också konstaterats att kontorsteknik så som telegrafer, skrivmaskiner och telefon, spelade en betydande roll när USA passerade Storbritannien som världens största och mest utvecklade ekonomi i början på 1900-talet.5 Den första vågen av kontorsteknisk utveckling hängde alltså samman med en expansion av kontorsarbetet.  

När digital teknik och datorisering slog igenom på 1950-talet så började utvecklingen gå åt ett annat håll. Förhoppningarna på den nya tekniken var att kunna minska organisationsled, automatisera rutinmässigt arbete och skapa snabbare informationsflöden. I vissa avseenden lyckades dessa förhoppningar infrias men inte i alla. Tittar man på den amerikanska arbetsmarknaden så kan man tydligt seå hur andelen kontorsarbetare börjar minska markant från slutet av 1960-talet efter att ha ökat sedan 1900-talets början. I Sverige dröjde den utvecklingen till slutet av 1980-talet. 6 

Det kan finnas många anledningar till det här, men ekonomen David M. Gordon menade att på 1990-talet var en av de viktigaste förklaringarna att det fanns större möjligheter för amerikanska arbetsplatser att göra sig av med personal. Intressant nog så menade Gordon också att den mer konfrontativa miljön på amerikanska arbetsplatser hängde samman med att det fanns så mycket kontorsarbetare där från första början. Gordons tes var att när man driver igenom impopulära beslut på arbetsplatser så behövs det mycket administrativ personal för att se till besluten verkställs trots att de anställda kanske inte vill verkställa dem.7  

Det här resonemanget stöds av en andra utveckling som präglade implementeringen av datortekniken och som skedde i kontrast till vad man förutspått. Eftersom tekniken gjorde det möjligt att distribuera information lättare så trodde man att organisationer skulle ha färre chefsled och att ledningspersonalen (managerial staff) således också skulle rationaliseras bort. Såhär blev det inte utan i både USA (och senare Sverige) så kom andelen ledningspersonal att öka tydligt i ekonomin. Kanske som ett led att rationaliseringen krävde styrning men också att tekniken inte implementerade sig själv och att det behöves ledning och uppföljning för att utveckla organisationer och införa ny teknik.8 

Historien om kontorsarbetet är alltså inte en enkel berättelse om rationalisering och jobbförluster. Det är en berättelse om hur ny teknik omformat vad det innebär att arbeta med information, ibland genom att skapa mer arbete, ibland genom att ersätta det. Teknikhistorikern Carl Benedikt Frey påminner i The Technology Trap om att utfallet beror på om tekniken är arbetsfrämjande eller arbetsersättande. Elektrifieringen var arbetsfrämjande och ledde till en expansion av kontorsarbetet. Datoriseringen var i högre grad arbetsersättande, men framförallt för de mer manuella arbetsuppgifterna. Frey påtalar att den därför mötts med mer skepsis än föregående teknikvåg, eftersom den i för hög utsträckning använts för nedskärningar snarare än expansion. Var AI och generativ teknik hamnar i den historien vet vi ännu inte, men för dem som arbetar med arkiv och informationshantering finns det goda skäl att följa utvecklingen noga. Det är i de administrativa handlingarna som spåren av varje teknikvåg till slut landar. 

Källor:

  1. Se exempelvis Brynjolfsson & McAfees The Second Machine Age från 2014, Carl Benedikt Frey The Technology Trap från 2018 och Jason Resnikoffs Labor´s End: How the Promise of Automation Degraded Work från 2021.
  2. Lars Heide. Hulkort og EDB i Danmark 1911-1970. 1996
  3. Reinhard Bendix, Work and Authority. 1956
  4. Stephen Broadberry & Sayantan Ghosal. From the Counting House to the Modern Office: Explaining Anglo-American Productivity Differences in Service. 1870-1990
  5. Se Mathias Krusell “Reweaving the fabric of Corporate bureaucra- cy från 2024
  6. David M. Gordon. Fat and mean: the Corporate squeezing of working Americans and the myth of managerial “downsizing”
  7. Se Mathias Krusell “Reweaving the fabric of Corporate bureaucra- cy från 2024

Författare: Mathias Krusell
Roll: Arkivkonsult
Arbetsplats: ArkivIT
Arbetar som konsult på ArkivIT med uppdrag inom arkiv och informationsförvaltning. Han är disputerad i ekonomisk historia med en avhandling om byråkrati i svenska företag mellan 1970 och 2000, och fortsätter sin forskning som gästforskare vid Handelshögskolan i Göteborg med projekt om nordiska hamnar och direktörer vid kommunala bolag i Sverige.