I ett sömnigt bostadsområde utanför Norrköping ligger världens största UFO- arkiv. Att hitta dit är inte lätt. Men väl framme bjuds det på hembakade kakor och 3,5 hyllkilometer av märkliga fenomen där du kan hitta rapporter om observationer om allt mellan himmel och hav.
Följ vägen till en röd pin på Google maps, löd instruktionen. Ingen adress, ingen vägbeskrivning. I en tegelbyggnad från 50-talet, bredvid en boendeparkering, hittar jag till slut Archives for the unexplained, AFU. Bakom en vanlig bostadsdörr med en oansenlig skylt gömmer sig en dold arkivskatt, unik i sitt slag.
– Vi är lite hemliga för att undvika att ägna hela dagarna åt nyfikna. Många är intresserade och ufo är populärt, säger Anders Liljegren, en av arkivets eldsjälar och grundare.
Han visar in till en lokal med hyllor fulla av arkivboxar och en gedigen bibliotekshörna. I mitten står ett runt bord med en gästbok. Sidorna är fulla med hälsningar av besökare från hela världen. Jag inser att här är det inte läge att spilla och drar tekoppen och de hembakade kakorna närmare mig.
STÖRST I VÄRLDEN
Arkivet innehåller tidskrifter, nyhetsnotiser och olika uforelaterade föremål. På väggarna hänger målningar av flygande tefat bredvid retroaffischer om utomjordiskt liv.
– Arkivet är fördelat på 16 lokaler här i Norrköping, det är totalt cirka 600 kvadratmeter stort med drygt 30 000 böcker och 50 000 uforapporter från olika länder, säger Anders Liljegren.
Han var med och startade riksorganisationen UFO-Sverige 1970. Stiftelsen Archives for theunexplained, AFU, är riksorganisationens fristående arkivenhet. I dag är beståndet utökat med handlingar som rör folktro och vidskepelse, parapsykologi och astronomi, märkliga djur till havs och på land och mycket annat som ryms under beteckningen ”det oförklarade”. Till exempel har rapporter om uppenbarelser av Jungfru Maria en egen arkivbox och flera hyllor med böcker i ett av biblioteken.
AFU:s huvudsakliga ändamål är att arkivera och bevara material för framtiden, att tillgängliggöra arkivskatterna för nutida forskare och intresserade och att försöka närma sig ämnet så vetenskapligt som möjligt. Arkivet engagerar entusiaster både i Sverige och utomlands.
– Vi räddar samlingar från hela världen och är ett internationellt arkiv, säger Anders Liljegren stolt.
På 1970-talet hade arkivets bibliotek 500 boktitlar. I dag finns det 37 000.
EGET KLASSIFICERINGSSYSTEM
Arkivets eget klassificeringssystem för att organisera boksamlingen kallas PhenCode (av de engelska orden phenomena och code) och har utvecklats av Anders Liljegren.
– Föregångaren hette UfoCode och togs fram 1983. Inspirationen kom från den amerikanske fysikern William R. Corliss system av 3–4 bokstäver med mnemotekniska (minnestekniska) kopplingar, men huvudavdelningarna är anpassade efter verksamhetens bestånd. Avdelning B i Corliss system är till exempel ”biologi”, medan i mitt är det ”beteendevetenskaper”. “Astronomi” är exempelvis huvudavdelning A i Corliss system medan jag valt att sortera ämnet under naturvetenskaper som NA, förklarar Anders.
I dag finns William Corliss arkiv i en av källarlokalerna på AFU, donerat av hans änka och skeppat över Atlanten för något år sedan.
Arkivassistent Peter Brink gjorde en utvärdering av sorteringssystemet som en del i sin arkivutbildning.
– AFU:s bokbestånd är uppdelat enligt PhenCode med individuella hyllor för olika fenomen. De böcker vi har till försäljning är uppdelade i bokstavsordning, sorterat på författarens efternamn och boktitel, säger Peter.
Ufon och oförklarliga fenomen har alltid fascinerat Peter Brink. Efter ett studiebesök på AFU började han som volontär och blev nyligen anställd. Han jobbar nu med förteckningsarbete.
– Det här är mitt drömjobb. Ett ämne som har så medialt intresse. Jag försvinner in i det som jag gillat sedan jag var liten, säger Peter och ler. Vi har konstruerat ett eget system i Access, Phenomena archival index (PAX), så vi ska kunna ta ut enskilda och totala arkivförteckningar. Samma format och samma register. Vi kan söka på en person och se vilka ingångar vi har till denna i våra olika arkiv, vilket skall underlätta sökbarheten för internationella forskare.
Ett tiotal volontärer och fyra anställda trängs i lokalerna. Tre personer från styrelsen i UFO-Sverige nyttjar lokalerna och gör rapportundersökningar och ufopoddar under rubriken UFO-Sveriges Radio.
– Ibland brinner lampan här dygnet runt, säger Anders.
– Och någon äter upp alla kakor! tillägger Peter.
FRÅN RULLBAND TILL DIGITALT
AFU har även en person anställd som digitaliserar, lägger upp på servrar och granskar kvaliteten på redan digitaliserat material. Cirka 20 000 internationella tidskriftsnummer, de flesta om ufo, har digitaliserats i PDF-format.
Över 5 000 ljudbandskassetter har också digitaliserat tack vare en hobbyförening som fanns i lokalen intill. Föreningen bestod av teknikintresserade medlemmar som förutom att samla på gamla rullbandspelare, radioapparater och andra antika teknikprylar gärna hjälpte till med att lyssna och registrera.
Stiftelsen AFU arbetar också tillsammans med en anonym upphovsrättsspecialist i London som jobbar för att skaffa publiceringstillstånd för tidskrifterna.
– Han går under namnet Issac Koi, är advokat till yrket och har detta som hemlig fritidssyssla, berättar Anders, och tipsar om hemsidan files.afu.se där det finns ett register över allt som digitaliserats.
DONATION I SOPORNA
Ufologen Gösta Rehn var en guru för föreningen. Han tog avstånd från 1950-talets kultmässiga syn på ufon och skrev de första seriösa böckerna i ämnet på svenska. 1978 donerade han en del av sin litteratursamling till AFU, och uttryckte en önskan om att resterande material skulle tillfalla AFU efter hans död.
Strax efter sin 98-årsdag avled Gösta Rehn och när AFU skulle hämta materialet visade det sig att dottern slängt alla pärmar i soprummet en vecka tidigare. Som tur var låg allt kvar! I sista stund hann AFU rädda samlingen bestående av ett korrespondensarkiv med 32 blå pärmar. Liknande räddningsaktioner har genomförts vid flera tillfällen sedan dess.
– Det är ett problem med anhöriga som slänger handlingar som de inte förstår är värda att bevara. De är okunniga om det stora ufointresset och ser papper och böcker som skräp, konstaterar Anders Liljegren med en suck.
För att förhindra att material slängs har AFU-arkivet kontakt med en rad ufologer och deras familjer och underhåller ett stort nationellt nätverk. Detta sköts av arkivets ordförande Clas Svahn som i höst gör ännu en resa till Storbritannien för att bärga tusentals dokument och böcker.
På det sättet har arkivet tagit hand om mer än hundra samlingar från Storbritannien och andra länder. I februari kom en stor donation från Toronto i Kanada då 650 kilo material fraktades med båt över Atlanten. Detta ska nu ska ordnas och förtecknas.
– Det eviga problemet är att hitta plats. Drömmen är att få tag på en lokal som vi har råd med i Norrköping där vi kan samla allt under ett tak. Med både arkivet och en offentlig del som kan ta emot forskare och besökare, och ha en museidel med bibliotek och en skön läshörna. Vi kallar det Projekt 2.0, säger Anders och skrattar.
UFO INTE KULTURARV
Arkivet har fått statligt ekonomiskt stöd en gång – 85 000 kronor från Riksarkivet. Pengarna gick till att köpa begagnade rullhyllor till tidskriftssamlingarna. Numera fördelas bidrag via regionerna som i sin tur delar ut bidragen till arkivorganisationer. Konkurrensen med annan kulturverksamhet som teater, musik och rollspelsföreningar gör det svårt att få pengar.
– Vi har kämpat med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) men de vill inte ha med arkivet att göra. Bidragsansökan till RAÄ nekades med motiveringen att AFU inte jobbar med ett kulturarv, säger Anders.
Då hettade det till i styrelsen vars medlemmar blev mycket upprörda.
– Om inte vi jobbar med kulturarv, vem gör det då?! Riksantikvarieämbetet ger bidrag till folk som smörjer ånglok eller till föreningar som reparerar gamla flygplan. Arkeologi, museer och gamla byggnader … det som är deras område. Vi funderar på om vi ska fortsätta debatten, men det är nog som att slå huvudet mot en stenvägg.
Verksamhetens arbete bygger istället på ett femtiotal svenska donatorer och några få från utlandet. De står för en del av den månatliga utgiften på drygt 20 000 kronor. En annan del av verksamheten betalas av den butik som AFU driver under namnet AFU Shop. De pengar som eventuellt blir över fonderas som ett reservkapital. Även styrelsen skänker pengar till verksamheten varje månad.
HEMLIGA SPÖKRAKETER
UFO-Sverige har bra kontakt med Försvarsmakten och kan vid särskilda tillfällen få hjälp att identifiera föremål som setts på radar. Fram till år 2000 hade Totalförsvarets forskningsinstitut, i dag FOI och tidigare FOA, en ufoansvarig, och före 1965 låg ansvaret på Försvarsstabens flyg- och luftförsvarsavdelning. Under FOA:s och FOI:s tid fanns en särskild handläggare som tog emot allmänhetens rapporter om ufo. Anders Liljegren minns mötet med den första handläggaren av detta slag.
– Han var meteorolog och hette Tage Eriksson, en ganska försynt man. Han hade ett träskåp med två hyllmeter pärmar fulla med uforapporter som Försvarsmakten hade samlat in. Det var inget problem att få titta på det där, det mesta var inte hemligt, tvärtemot vad många har påstått. Tage Eriksson var hur behjälplig som helst, men kunde inte begripa intresset för ufo.
I juni 2011 fick AFU hela FOI:s rapportmaterial skannat och överlämnat på en hårddisk. Anders påpekar att även om rapporterna digitaliserats så är det ett internt material.
– Mycket av det vi har kan inte visas upp utåt. Kommer en förfrågan från en tidning är vi behjälpliga, men vi låter inte besökare läsa fritt i arkivet. Detta på grund av två begränsandelagar, copyright och GDPR, säger Anders Liljegren.
För ett par år sedan kom en svensk filmare som uppgav sig ha kontakter inom den svenska underrättelsetjänsten och hade arbetat åt Säpo. Han hade fått tag på hemliga ufodokument från Försvarsmakten, de orangea pärmarna.
– Det visade sig vara före detta hemlighetsstämplade rapporter, som bland annat beskrev en hur en pilot i en J-29:a blev omkörd av en spökraket (Spökraketer (även spökflygaren i allmänhetens mun) var tidningarnas namn på en serie observationer av lysande flygande föremål under framförallt sommaren och hösten 1946 över Sverige, men även Norge och Finland. Källa: Wikipedia på väg mot Norge ovanför Jämtland. Det var i mitten av 50-talet. Men det var inga nyheter, vi hade redan det materialet och mycket mer eftersom vår ordförande fått tips om att det fanns på FOI och hade fått det kopierat, berättar Anders.
Visst material har varit sekretessbelagt men när Krigsarkivet ”avhemligade” handlingar kontaktades Anders för att kunna ta del av materialet.
– Intressant är rapporten från Sveriges överbefälhavare 1948. Han blev vittne till en spökraket som störtade i havet utanför hans sommarstuga öster om Stockholm. En hemlig operation drogs igång, ubåtsräddningsfartyget Belos skickade ned dykare men inget hittade, säger Anders.
TEFAT OCH BIOPREMIÄR
Archives for the unexplained är ett spännande arkiv med många udda föremål.
– Vi har flera så kallade ufodetektorer från 1970- och 80-talet. Enklaste varianten är en kompass med elektrisk förbindelse som slår till om nålen börjar snurra. Tanken var att ett ufo skulle ge ifrån sig magnetiska störningar. Den modernaste ser ut som en mobiltelefon, säger Anders.
Hit kommer många forskare och studenter från hela världen för att gräva i arkivet och ta del av oförklarliga fenomen. Teveprogrammet ”Det okända” skaffade material från arkivet och AFU har regelbundet visningar. På Arkivens dag den 12 november varje år är det fritt fram för besökare att komma till arkivet.
– Kom och se på uniformsjackan från polismannen i England som sägs blivit bortförd och varit ombord på ett tefat, tipsar Peter.
I december syns det ”hemliga” arkivet på film. Det lokala filmbolaget Crazy pictures har gjort spelfilmen ”UFO Sweden”, som har premiär den 25 december 2022. En stor del av inspelningen gjordes i en sjuttonde arkivlokal som byggdes upp i filmarnas studio med material från AFU som rekvisita, som arkivboxar, skyltar, böcker, modeller och arkivhyllor. Tänk dig Fox Mulders kontor i svensk variant. Folkhemmet möter Arkiv X, avslutar Peter Brink.
NÅGRA VIKTIGA ÅRTAL
1946 Spökraketer orsakar över tusen observationer i Sverige
1970 Riksorganisationen UFO-Sverige bildas
1973 Arbetsgruppen för ufologi bildas
1980 Föreningen ändrar namn till Arkiv för UFO-forskning
1986 AFU flyttar in i sin första riktiga arkivlokal.
2013 AFU byter namn till Archives for the unexplained
2020 En bok om AFU med namnet ”Verklighetens Arkiv X” ges ut.
Läs mer:
Om författaren
Liza är arkivarie med fil. kand i
etnologi från Musei- och kulturarvsprogrammet vid Stockholm
universitet, samt har studerat
paleografi och deltagit i transkriberingsprojekt åt Stockholms
stadsarkiv. Liza är engagerad inom släktforsknings- och
historiska sällskap och arbetade med Krigsarkivet under
Sveriges största arkivflytt.
